Min sambo Joakim tipsade mig häromsistens om den här vackra och uttrycksfulla kortfilmen, Avatar Days, som är en reflektiv berättelse om fyra spelare och deras avatarer i World of Warcraft.

Avatar Days from Piranha Bar on Vimeo.

Den här kortfilmen blir ett alldeles utmärkt avstamp för en vidare diskussion om hur vi förhåller oss till våra avatarer och hur vi förhåller oss till de världar vi skapar och de kulturella system vi upprätthåller. Vem är vi i spelet, och är vi verkligen så annorlunda i spelet jämfört med verkligheten? Finns det fler paralleller än vi kanske vill tro?

Kontakten med kulturen och med samhällets normer finns hela tiden med spelaren, och den kultur och de normer som inspirerat spelet blir särskilt tydlig i den spelmekanik som är framträdande i spelet och den attityd spelet har i sina texter, animationer och i hur spelarpersonen uttrycker sig, om det finns en sådan.

Jag har en teori om att del av problematiken med att identifiera sig med sin spelarperson ligger i den här krocken mellan den kultur och de normer spelutvecklarna har omkring sig och som låter informera det material de tar fram. Blir krocken mellan spelarens världsbild och etik och spelets världsbild och etik för stor, så blir det svårt eller omöjligt att identifiera sig med den person som skall leva och verka i spelet. Det här gäller inte bara för datorspel, utan även för rollspel. Det finns vissa rollspel, som till exempel Orx, som både med sitt textmässiga innehåll och den kultur som orcherna ger uttryck för, blir helt omöjligt för mig att spela, eftersom jag inte kan sätta mig in i deras sätt att tänka, eller kanske det sätt rollpersonerna är tänkta att tänka på. På samma sätt har jag oerhört svårt för Saint’s Row, eftersom spelet har en etik som skiljer sig från min egen på ett sätt som jag finner stötande, inte på grund av våldet, utan på grund av hur våldet tar sig uttryck i spelet och hur spelarpersonen uttrycker sig.

Ett problem med kontroverser i spel handlar om den här separationen mellan vad som är etiskt försvarbart i vårt samhälle i dagsläget och med vad spelet anser vara etiskt försvarbart.

Om en spelutvecklare vill bredda sina horisonter och faktiskt söka spelare utanför sina egna led tror jag bör ta en titt på de normer och den kultur som får lov att forma spelen. Jag vet att jag tjatar om det här, men vi är inte alltid medvetna om varför vi tar vissa beslut. Vi tror att vi är det, men vad är det egentligen som ligger bakom? Ta en titt, tänk, och ta sedan en titt till. Slutsatserna du når fram till kanske förvånar dig.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,