Om det finns något som är extraordinärt med Little Inferno, så är det den absolut helt häpnadsväckande stämningsfulla musiken och melankolin som ligger som ett tjockt täcke av aska över hela spelet. Andra spel till iOS trumpetar stolt ut att hörlurar bör användas, men klarar sig oftast lika bra utan. I fallet Little Inferno rekommenderar jag det, eftersom musiken sätter så mycket av stämningen.

Spelmekaniskt är Little Inferno oerhört enkelt. Köp prylar och bränn dem i din Little Inferno Entertainment Fireplace. Om du lyckas kombinera rätt prylar vinner du en kombostjärna och tickets som gör att det går snabbare att packa upp nästa paket du beställt från någon av de kataloger som låses upp allt eftersom du spelar. För varje grej du bränner får du mer pengar att köpa prylar att bränna för. Little Inferno tog runt fyra timmar att spela första gången jag spelade det och det kostade 38:- i App store. Det var värt varenda krona.

Det finns något nästan post-apokalyptiskt och gotiskt över Little Inferno. Meddelandena ifrån vädermannen som hänger i en ballong, över skorstenarna, över staden, är oerhört suggestiva och kylan som smyger sig på utifrån gör att jag uppriktigt funderar över hur han håller sig varm däruppe. Likaså får jag meddelanden ifrån Tomorrow Corporation som har gjort min eldstad som uppmuntrar mig att bränna mer saker, hålla mig varm och glad. Samtidigt får jag också meddelanden från min granne Sugar Plumps som kommer med konstiga förfrågningar, skickar mig prylar och lever ett litet liv åtskilt från mig. Allt det här får mig att fundera på vad som egentligen hänt i denna snötyngda värld som verkar knalla på mot undergången utan en tanke på räddning. Jag får Bioshock- och Fallout-vibbar och drabbas av svårartad melankoli. Allt detta av ett kort spel där det knappt finns någon story.

Det det däremot har är oerhört mycket känsla.

Little Inferno får fyra lyckliga leprechauns av fem möjliga.