Nu har jag pladdrat på om Dragon Age Origins ganska länge i bloggen. Det är dags att skifta fokus till något annat. Eftersom jag är intresserad av att skriva både för rollspel och för datorspel tänkte jag ge en inblick i hur jag skriver. Det fungerar (för mig) på ungefär samma sätt oavsett innehåll.

Notera också att det här bara är hur jag skriver. Det finns lika många sätt att skriva som det finns skribenter.

Researchfasen
I researchfasen går jag mest omkring som en spotlight och letar efter relevant information. Det är otroligt intressant hur mycket material jag kan hitta bara genom att ha bestämt mig för att skriva om en viss sak. Än så länge har biologiska vapen, voodoo, hästar, feminism i spel, 1700-talshistoria och steampunk hamnat under luppen vid ett eller annat tillfälle.

Researchfasen är nödvändig för mig för att jag skall kunna börja skriva. Jag tycker inte om att inte ha något på fötterna innan jag börjar skriva och även om jag har åsikter (som till exempel om könsroller i spel) så kan jag inte bara sätta mig ner och hamra ner de åsikterna. Det här beror delvis på att jag som person är perfektionist och att jag inte tycker om att ha fel (seriöst, jag har ett äggskalstunt självförtroende. Om någon knackar på mig med en sked går jag sönder.), men även på att om jag skriver något för en större publik så är det på något vis min uppgift att försöka förmedla så mycket “sanning” jag bara kan. I rollspelssammanhang brukar det betyda att jag – om det inte redan finns – bygger en trovärdig bakgrund, eller i alla fall så trovärdig jag kan. Jag har blivit bättre med åren, kan man väl säga :P.

Researchfasen brukar paras med ett evigt stirrande ut i det blå. Det betyder att jag tänker rätt intensivt på det jag skall skriva om och försöker bygga en struktur i huvudet, eller hitta en bra ingång till materialet.

Struktureringsfasen
Struktureringsfasen brukar överlappa researchfasen. Det är här post-it lapparna kommer fram. Vid några tillfällen i mitt liv har jag tapetserat ett helt vardagsrum med post-its. Det är tidslinjer, scener, händelser, personer, platser… mängder med saker som måste pusslas ihop för att något skall bli ens läsbart. Om vi återkommer till rollspelsäventyr är det ju många som misslyckas med just den biten. Och även speldesigndokument lider ibland av dålig strukturering.

Jag vill påstå att jag är rätt duktig på det här. Jag kan med ett block post-its och en penna strukturera upp det mesta. Det jag gör, i mer detalj, är att försöka hitta nyckelobjekten. Vad är absolut viktigast i specen eller äventyret eller rollspelet jag skriver? Var finns knäckelementen, de som gör att idén står eller faller? Det brukar bli bortåt femtio – hundra lappar som klistras upp. Sedan sållar jag.

Vid den här punkten i designfasen så har jag redan en tydlig idé om vad det är jag vill göra och vilka skeenden som är viktigast för mig, så att rensa ner hundra lappar till ett tiotal är ganska enkelt. Jag har också en tendens att spara på allt under utvecklingstiden. Det här beror på att jag måste kunna – både för mig och för andra – försvara eller förklara de designbeslut jag tar när jag är klar. Ofta i alla fall.

Nu har jag också haft oturen att för det mesta arbeta helt på egen hand med mina projekt, men jag kan säga så här: hitta en samarbetspartner eller flera som du tycker om att jobba med. Skriv tillsammans med den personen eller personerna, eftersom det ger så oerhört mycket mer än att arbeta på egen hand. Jag får erkänna att jag sörjer att jag inte har en bra person att arbeta tillsammans med.

Skriv
När det kommer till skrivandet är jag mer av en mula än en fjäril. Jag börjar antingen ifrån de skeenden som är viktigast för äventyret eller designspecen, eller så börjar jag från början och skriver till slut. Oftast brukar jag börja med de tråkigaste bitarna. När jag har energi och är taggad för ett projekt är det helt okej att skriva tråkiga saker, men när energin tryter så är det bra att ha något att se fram emot att få skriva. Jo, faktiskt, så mycket tycker jag om skrivandet att jag kan längta efter att få ta tag i vissa bitar av arbetet.

Skall jag vara helt ärlig så är skrivprocessen i sig ett nöje för mig. Att få lov att lära sig nya saker, även om de sakerna inbegriper exakt hur man disseminerar mjältbrand i sporform över en stad för att få bästa effekt eller hur lång tid det tar för ett lik att gå från kropp till mull, är en enorm kick för mig.

Att hälla ur sig all den informationen i bearbetad form är bara ett plus. Skrivandet innebär för mig mer en tanke- och strukturprocess än en skrivarprocess. Sedan finns det så klart undantag som bekräftar regeln även hos mig.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om designprocess, skriva