Recensionen publicerades ursprungligen i speltidningen Fenix nr 4, 2010.

Cthulhu Britannica, utgivet av Cubicle 7 på licens av Chaosium, kommer fullpackad med fem olika äventyr, satta i fyra olika tidsåldrar. Tre av äventyren är bundna till förskapade rollpersoner, vilket är lite synd, men jag förstår av berättelserna att det hade varit näst intill omöjligt att göra något bra av äventyren annars.

Det första, Bad Company, utspelar sig i det viktorianska London och passar bra till Gaslight-miljön. Det är en enkel men effektiv liten historia som rör sig runt den försvunne Arthur Sommers, en av societetens stigande stjärnor. Sommers har efter en tids felsteg försvunnit och det blir upp till rollpersonerna att hitta honom igen. Utan att orsaka en skandal.

Som äventyr sett bjuder inte Bad Company på något direkt nytt. Upplägget är öppet och tillåter att spelarna undersöker från alla möjliga vinklar. Möjligtvis kan jag tycka att det ger lite få ledtrådar till spelarna, men med en väl påläst spelledare som inte har något emot att improvisera en smula, så är Bad Company inte alls dumt och kan säkerligen hålla spelarna sysselsatta och rysande i åtminstone en eller två sessioner.

Darkness Descending utspelar sig på 1930-talet och är ett klassiskt Cthulhu-äventyr med mystiska statyetter och besatta kultister som går mörka gudars ärenden. Jag var lite tveksam till upplägget till att börja med, men det fungerar faktiskt. Av den samling äventyr som är med i boken så tillhör Darkness Descending ett av de Chtulhu-mythigaste, om jag nu tillåts vara lite putslustig.

Wrong Turn utspelar sig i nutid i en övergiven radioteleskopanläggning som den brittiska militären byggde på 1970-talet men som av oförklarliga anledningar fick slå igen strax efter att den tagits i bruk. Det här äventyret har förskapade rollpersoner, och de är ute för att kolla in radioteleskopanläggningen för en TV-serie. Väl där så börjar mystiska saker hända, så klart. Det här är det mest nyskapande äventyret i boken, det är bara synd att mekaniken i äventyret, och backstoryn, gör det lite vanskligt att anpassa till en egen kampanj.

King har också förskapade rollpersoner, även där av förklarliga skäl. King utspelar sig i nutid och på en isolerad plats, nämligen i källaren på ett sjukhus där rollpersonerna just gått igenom ögonoperationer och ligger på uppvak. King är dock inte lika evokativt som övriga äventyr. Jag tycker det är lite för in your face och lite för mycket splatter och gore horror för att passa i Cthulhusettingen. Däremot ger äventyret upphov till en spännande möjlig fortsättning med de rollpersoner som deltar, och det är en intressant premiss i och med att rollpersonerna själva blir väldigt utsatta i äventyret. Dock tror jag tyvärr inte att det var det författaren avsåg när äventyret skrevs.

Det sämsta äventyret och det som jag helst hade sett inte hade varit med överhuvudtaget är My Little Sister Wants You to Suffer. Det utspelar sig i en nära framtid och har även det förskapade rollpersoner. Äventyret återfinner rollpersonerna med minnesförlust och nyss uppvaknade ur vad som verkar vara cryosömn på ett rymdskepp som är under attack av mystiska mutanter med tentakler. Men seriöst. Hur gammalt är inte minnesförlusttricket? Det är dessutom ett äventyr av varianten punish your players, något som jag aldrig varit någon stor anhängare av. Skall man straffa spelarna så måste det finnas en anledning, men i My Little Sister Wants You to Suffer finns det knappast någon sådan, bara en sadistisk underton som jag inte alls tycker om.

I stort sett är Cthulhu Britannica en ganska underhållande och välskriven men ändå rätt medelmåttig samling äventyr. I Wrong Turn är skribenten till och med ganska nyskapande, men det känns ändå som att jag har varit där och spelat det förr. Med det i åtanke skulle jag rekommendera Cthulhu Britannica till nytillkomna Mythos-fans. Äventyren är av såpass hög kvalitet att någon som inte redan stirrat in i Mythosens yttersta fasor på diverse konvent förmodligen kommer att få ett par helkvällars underhållning med hjälp av dem.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,