Med tanke på gårdagens rätt otäcka angrepp på bland annat Angela Larsson och Lady Dahmer (Natashja Blomberg) är det läge att prata om saklighet, kränkningar och personangrepp.

Jag börjar med att definiera personangrepp, som även kallas ad hominem-argument inom retoriken. Så här säger Wikipedia:

Ad hominem-argument eller argumentum ad hominem (“argument mot personen”), är ett osakligt argument då man angriper motståndaren som person istället för dennes sakargument. Det retoriska greppet består i att försöka få motståndaren att som person inte framstå som trovärdig i ämnet eller debatten.

En tjockis som du ska inte stå och moralisera över vad vi äter.
Män förstår sig inte på det här, eftersom män inte har känslor
Kvinnor förstår sig inte på det här, eftersom kvinnor inte kan tänka rationellt
Rasist! PK-vurmare! Mansgris! Blatte! etc.

Källa Wikipedia

Det är alltså när man lämnar till exempel en texts innehåll och istället börjar prata om en persons (tänkta) egenskaper som det blir ett personangrepp. Jag skall använda Angela Larssons utmärkta artikel som grund för den här diskussionen, och några av de kommentarer hon fått dels på Nöjesguidens sida där den publicerades och några kommentarer ifrån Lady Dahmers facebookdelning av artikeln. Detta för att jag vill illustrera hur språket skiljer sig åt och hur det går att känna igen om man själv ägnar sig åt personangrepp.

Det är uppenbarligen mycket svårt för många att se skillnad på kritik mellan sak och person. För att vi skall kunna föra samtal med varandra, eller ens förstå varandra, så är det viktigt att inte bara vräka ur sig första bästa svar som faller en på tungan – även om det lockar ibland.

Angelas artikel är bra ur flera perspektiv. För det första ställer hon en bra fråga i början av artikeln. Hon frågar sig varför många andra inom spelkulturen får stå till svars för sexism och rasism när Pewdiepie – som hade 27 605 346 prenumeranter på YouTube när jag kollade den 11/6 – kan använda samma sorts jargong utan att bli ifrågasatt. Istället hyllas Felix Kjellberg utan att granskas nämnvärt i media. Jag tycker det är en bra frågeställning, och något som definitivt är värt att undersöka. Pewdiepie har med sina många prenumeranter en stor maktbas. Större, faktiskt, än både Lady Dahmers eller Angela Larssons, och de har utan tvekan fått ta emot mycket negativ kritik för sina inlägg i diskussionen.

För det andra är Larsson saklig och tydlig i sin granskning av Pewdiepie. Hon påtalar dessutom ett flertal gånger att det inte är Kjellberg själv hon kritiserar, utan en övergripande attityd inom spelkulturen, som tydligt får uttryck i Pewdipies YouTubeklipp.

Beskyller jag PewDiePie för att ha skapat all misogyni, rasism, och HBTQ-fobi som finns inom spelvärlden? Nej, långt ifrån. Jag beskyller inte Felix Kjellberg så mycket som individ överhuvudtaget. Han är långt ifrån den enda som uttryckt kränkande budskap, men han är däremot en av de få som blivit så prisad utan granskning av media. För vilka skriver om PewDiePie? Hur många i Kjellbergs målgrupp har varit med och skapat den så okritiserade mediabilden av honom? En snabb googling säger mig: inga. Istället diskuteras Youtube som ett mer främmande fenomen, vilket det för min åldersgrupp, som även hans följare består av, förstås inte är.

Källa

Men låt oss återgå till argumenten som används för att försvara PewDiePie. Det första som oundvikligen dyker upp i sådana här sammanhang är ogiltigförklarandet av kunskap. Det är ett argument som jag tror att nästan alla personer som har obekväma åsikter får dras med, men i synnerhet kvinnor. Att ständigt behöva legitimisera sig inom spelkulturen är lite av en följetång för mig. Och då har jag ändå varit gamer sedan mitten på 80-talet och jobbat som spelutvecklare sedan sekelskiftet. Kontentan är att utan underlag påstå att Larsson inte kan något, gärna utan att ha något motargument som visar på att det hon säger är osant. Det har egentligen inte betydelse om Larsson har sett varenda video tusentals gånger, argumentet ogiltigförklarar allt. Eller försöker i alla fall.

Det känns lite som att du pratar med hjärtat och inte hjärnan, att du inte riktigt forskat i vad du skriver om.[…]Allt han beskylls för här är taget ur sammanhang och det krävs mer än ett par google sökningar på “pewdiepie racist” för att få en bra bild av vad Felix faktiskt står för.

Håller verkligen med Olle. Kan inte säga det bättre själv. Jag är inget vidare stort fan av Felix men jag har sett min beskärda del av videor, vilket man måste ha gjort för att kunna uttala sig om ämnet.

Angela, det är tydligt att du inte sett mer än kanske 1-2 av Pewdiepies videor och läst dig till resten av din information ifrån nätaktivister som letat efter något att klaga på, och att du i grunden inte har någon som helst insikt i Pewdiepies videor och än mindre hans värderingar. […] Det är vid denna punkt då din dåliga journalism övergår till svartmålning utan grunder.

gå och lägg dig din töntiga fjortis

Tänk efter innan du gör en till artikel om någon som du inte kan något om snälla du.

Jag är trött på att alla är skitnödiga och tror dem är så jävla duktiga när det ända de egentligen gör är att skriva en pissig text och känna sig skitduktig efteråt, för jag, jag har allt förändrat världen idag.

Allt här ovan är personangrepp och handlar inte om krönikan överhuvudtaget, utan om Larsson som person. Här framställs hon som okunnig, inkompetent etc. Många av kommentarerna tar sig inte ens tiden att motargumentera, ytterligare några av dem kommer med ovidkommande argument som inte hör till sammanhanget.

Men vi fortsätter. Med argumentet att “det får man väl snart inte säga längre”.

Han har tagit mycket av sin humor från South Park som är en av de duktigaste skaparna av folkgrupps satir och som samtidigt gjort otroligt mycket för att få folk att våga prata om frågor som man i Sverige inte får diskutera.

Vill du leva i en värld där alla går och är precis som dig? Ingen vågar prata, ingen vågar säga något utan att bli påhoppade av andra? Ingen kommer våga skämta längre, vara originella utan att konsant tänka att någon kommer sitta hemma vid sin dator i ensamheten och bara ösa ur sig hat.

Och den här censur-vågen där man inte ska få säga något alls kommer bara att slå tillbaka (Läs; Men så får man ju inte säga i det här landet längre).

Pajas är vad du är, letar och letar för saker som inte är PK och sedan gör en debattartikel.

Det är oerhört viktigt detta att vi går till botten med rasism och rasifiering i alla dess skepnader och….snnnnaaaarrrrrrkkkk

Jag kan hålla på hur länge som helst. Det finns exempel på hur kommentatorer tillskriver Angela åsikter:

Att orka ta sig tid att bli så jävla kränkt av vartenda liten grej på nätet är bortom min förståelse. Istället för att se det negativa i allt, öppna dina ögon och försök se det ljusa för en gång skull. Jag tycker otroligt synd om dig som har skrivit detta, att konstant gå och bli kränkt och förbannad för allt man ser och hör måste vara otroligt jobbigt. Att inte ens kunna se förbi skämt och uppenbarta sketcher är otroligt oroveckande, i alla fall för mig.

Att Larsson bara vill ha publicitet och är avundssjuk:

Angela Larsson, du borde innerligen skämmas och be om ursäkt för denna artikel. DU och din inställning är skadlig. Du ser bara fördomar och hat i hans barnsliga humor (vill bara förtydliga att jag inte gillar hans humor eller hans videos) när andra uppenbarligen inte ser det… Du ser med andra ord vad du vill se.. Finns så många som tar första bästa chans att få lite publicitet genom att hitta negativa aspekter i kända människor. Du framstår endast som pretentiös.

Att PewDiePie minsann gjort bra saker:

Killen är komiker, han skämtar. Han är tillsammans med en Italiensk tjej och skänker miljoner till välgörenhet.

Jag måste erkänna att det är tröttande att läsa den här typen av kommentarer. PewDiePie kan vara rolig, skänka till välgörenhet OCH samtidigt (medvetet eller omedvetet) säga saker som är rasistiska eller sexistiska. De två utesluter inte varandra. Det betyder heller inte att man inte får tycka att PewDiePie är bra. Det går alldeles utmärkt att gilla hans videos utan att hålla med om allt som sägs eller görs i dem. Det är okej.

Det som inte är okej är att ge sig in i en diskussion och försvara någon med “du är dum/ du kan inget/ du är bara avundssjuk” etc. Det är nämligen inga argument. Det är personangrepp och bevisar absolut ingenting. För att argumentera emot måste man ha giltiga motargument. Jag tror delvis att anledningen till varför det stormar så om Angela Larssons artikel är för att det egentligen inte finns några motargument. Spelkulturen håller långsamt på att skärpa sig, men det är fortfarande övertydligt att det finns sunkiga attityder bland många av de som är en del av den. Jag upplever också att det är svårt att analysera kulturen, något som inte minst bevisas av hur svårt det verkar vara att ta till sig av kritiken och faktiskt titta på spelkulturen och spelbranschen med ett granskande öga. Det finns många olika typer av sexism och det kommer hela tiden nya bevis på att den sexismen lever och mår bra. Det senaste exemplet som dök upp så sent som idag är att Ubisoft inte kommer att ha kvinnliga spelarpersoner i Assassin’s Creed Unity, eftersom det hade – enligt Ubi – dubblerat arbetet, något som jag som utvecklare inte kan förstå alls. Det är ett argument som känns väldigt tunt i sammanhanget, åtminstone baserat på mina erfarenheter. Så istället blir det fyra män. Som vanligt. Hur är det här sexism då, frågar du dig? Det handlar om representation, vem som får lov att agera i spelen och hur. Det kanske känns lite avlägset, men det är faktiskt viktigt för hur vi uppfattar våra egna roller, vad vi kan och inte kan göra. Om övervägande män räddar världen är det som man svårare att släppa taget om att alltid vara kompetent i alla sammanhang, att aldrig be om hjälp. Som kvinna blir det svårare att släppa taget om att aldrig få ta plats eller att rädda världen. Vi stänger in oss själva i mönster, stereotyper. Om över 80% av alla spelbara personer i spel är män, vad säger det om kvinnor?

Så vad är en kränkning då? Många påstår i sådana här sammanhang att den som utsätts för saklig kritik blir kränkt. Det stämmer inte. Larssons artikel är inte en kränkning mot PewDiePie, hur gärna fansen än vill att det skall vara så, det finns nämligen inget som angriper Kjellberg personligen.

Ett angrepp mot någons person, frihet, frid eller ära.

Kränkning är en egen form av skada, det vill säga varken personskada eller ekonomisk skada, som regleras i 2 kap. 3 § och 5 kap. 6 § skadeståndslagen.

För att kränkning ska anses uppstå krävs att det är en attack mot någons integritet. Det krävs vidare att personen i fråga på något sätt värnar sin integritet och inte själv “bjuder in” till kränkningen. Är den kränkte medvållande kan ersättningen antingen jämkas eller helt falla bort. Exempel på detta är att en person som frivilligt ger sig in i/startar ett slagsmål inte kan åberopa att denne blivit kränkt av slagen som utdelats under samma slagsmål (om inget helt förutsägbart inträffat under slagsmålet).

När kränkningens ska bedömas ska hänsyn tas till de omständigheter som anges i punkterna 1-5 i 5 kap. 6 § skadeståndslagen: Att handlandet 1)haft förnedrande eller skändliga inslag, 2) varit ägnat att framkalla rädsla för liv eller hälsa, 3) riktat sig mot en person som har svårigheter att värna sin egen integritet, 4) inneburit missbruk av beroende- eller förtroendeställning, eller 5) varit ägnat att väcka allmän uppmärksamhet. Vidare ses generellt sexualbrott och grova våldsbrott som grövre kränkningar. Även upprepade handlingar föranleder ofta att kränkningen ses som grövre.

Källa Lagen.nu

Dumma lilla jävla feminist jävel vafan har han gjort dig han skojar ju förfan sen att du sitter och säger att hans följare är kvinnohatare så du menar på fullast allvar att hans 27 miljoner följare hatar kvinnor… Snälla lady Dahmer kill yourself pls.

Jag tror inte jag behöver förklara varför ovanstående är både kränkningar och personangrepp. Vissa av ovanstående är på gränsen till hot, eller faktiska hot i laglig mening. Det går (och man bör!) alltså att anmäla dem till polisen. Jag orkar faktiskt inte ta fram fler exempel på orimliga reaktioner på att ha länkat vidare till en artikel skriven av en helt annan person. Det går liksom inte att sätta sig in i den oerhörda hatflod som bara väller in över kvinnor som har förmätenheten att våga ifrågasätta spelkulturen.

Det finns så otroligt många exempel på det här. Anita Sarkeesian är det främsta, mest för att hon fick ta emot så mycket hot att det får mig att förtvivla. Men vi har inhemska exempel också. Lady Dahmer är ett. Kerstin Alex är ett annat. Angela Larsson ett tredje. Att vara en del av spelkulturen som kvinna är att leva med en mycket påtaglig risk att få utstå hot, åtminstone om man inte spelar med i spelet och är “en av grabbarna”. Det leder dock bara till självförakt och internaliserat hat. Jag vet, jag var sexist själv en gång i tiden innan jag fattade att det inte var mig det var fel på.

Det som jag tycker är mest beklämmande i allt detta är dock att PewDiePie, som har visat prov på ett problematiskt sätt att uttrycka sig, blir en representant för gamers för svenska folket. Hur annars kan det tolkas? PewDiePie som gör YouTube-videos som cementerar synen på spelare som sexister och rasister, bara genom sättet han uttrycker sig. Det kan ligga hur mycket kärlek, humor, generositet och älskvärdhet som helst bakom PewDiePies videos, men det som syns utåt är inget av det.

PewDiePie åsido, vi kan uttrycka oss hur grovt som helst “inåt” kulturen, men använder vi samma sätt att prata utåt så saknas kontexten. Det kvittar att alla gamers är goa om det som syns av oss är rasistiskt, sexistiskt och homofobt. Språket online, i synnerhet när det handlar om kritik men även i onlinegamingsammanhang är ett språk genomsyrat av kvinnoförakt, homofobi och i många fall även rasism. Så är det det ansiktet vi vill skall synas?

EDIT: Min poäng är alltså inte att jag tror att PewDiePie skulle använda ett sådant språk i sommarprogrammet. Men blir man intresserad så letar man säkerligen vidare och då hittar man YouTube-kanalen. Och där existerar språket.