“Feminism spelar inte spel”

Den här posten är också en sådan där "det här borde jag ha skrivit för länge sedan men har inte tagit mig tiden att göra det"-post. Den baseras på Shira Chess artikel "How to play a Feminist" (PDF), som handlar om de inre motsättningarna inom olika feministrörelser och spel. Något som jag misstänker har gjort... Continue Reading →

…my father taught me how to use a gun…

Dagens twitterdiskussion om sex och relationer fick mig att börja tänka på de där kvaliteterna i spel som är nästan ogripbara, men som rycker tag i mig trots allt, och får mig att stanna. En utav mina första - och förmodligen också en av de största - verkliga (dator)*spelupplevelser skedde en vårnatt någonstans runt 2002,... Continue Reading →

Kotaku och Ebert

Det är sällan jag anser att Kotaku har något vettigt att erbjuda i form av debattämnen, oftast brukar nyheterna (som jag lika gärna kan hitta på andra platser) drunkna i lättklädda cosplay-kvinnor, "heta" spelfigurer och annat blask, men nu har Owen Good uppmärksammat mig på Roger Eberts artikel om spel som konst. I sin artikel... Continue Reading →

Spel är konst

Med anledning av Tanja Suhininas inlägg, där hon får spel på både tidningar och speljournalister och de förutsägbara spår som BioShock knatar på i, och det faktum att jag i stort håller med henne, känns det på något sätt angeläget att förklara vidare vad min beef med "spel är konst" egentligen handlar om.

Proudly powered by WordPress | Theme: Baskerville 2 by Anders Noren.

Up ↑