Caria Daunen är det tjugofjärde äventyret jag skriver i 20.000-teckenprojektet och är gjort för Blue Rose.

20KTP_CariaDaunen

I det mjuka lampskenet såg Sadar hur Aruen satt och skrev i sin bok, djupt koncentrerad. Sadar iakttog Aruens ansikte, den raka näsan och de fylliga läpparna. En svag skäggskugga i det ljushyade ansiktet. Sådan oerhörd skönhet. Sadar drog ett djupt andetag. Om han inte vågade prata med Aruen nu skulle det snart vara försent. Hans mor ville gifta bort honom med Lord Ahrimans dotter Bella och lyssnade vare sig på vädjan eller logiska resonemang.

Aruen tittade upp från sin bok. I skuggan en bit bort stod Sadar, Lord Madyags son. Hans bröstkorg hävde sig, som om han sprungit, och hans kinder flammade. Aruen reste sig från bänken och bugade sig. Sadar tog ett par steg framåt. Utan att säga ett ord lade Sadar fingret mot Aruens överläpp, och följde med en fjäderlätt beröring amorbågens kontur. Glömsk om sin ställning lutade sig Aruen fram och kysste Sadar, en skygg kyss som snart övergick i en passionerad omfamning. De båda männen slet i varandras kläder för att komma åt huden som brann av lust därunder.

De somnade i varandras armar, utmattade av sin älskog, viskande kärleksbetygelser åt varandra.

Men ingen lycka varar för evigt, inte ens i den Blå Rosens rike.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,