Jag fick ett recensionsexemplar av Diablo i torsdags. Det betyder att jag inte kan skriva så jättemycket om Diablo 3 här på discordia utan att förta texten i tidningen, men jag tänkte ändå ge ett smakprov på mina tankar runt spelet, så här ca 20 levlar in och väl inne i akt II.
Den första spelarpersonen jag gjorde var en Witch Doctor, men den talade dialogen var så otroligt irriterande att jag inte kunde spela. Jag bytte till en Demon Hunter, fann att den spelarpersonen var lika irriterande, men kände mig tvungen att fortsätta spela. Det är trots allt till en recension.
När jag tittar på mina Achievements så inser jag att jag har missat mycket av Akt I som jag helt enkelt inte sprang in i eller lyckades åstadkomma. Eftersom jag är en completionist är det så klart lite jobbigt. Men jag sätter det åt sidan och fortsätter spela, all for the greater good.
Som sagt, jag har hunnit till Akt II, jag har kommit kanske en fjärdedel av akten och än så länge är jag besviken på storyn, men förtjust i gameplayet. Det är så jag har vant mig att se på Blizzard. Efter min totalkrasch med StarCraft II-storyn så har jag plockat bort mina skygglappar. Diablo III är inget undantag. Det finns problem med berättelsen som går djupare än bara antal kvinnor, men det kommer jag till senare.
Gameplayet som Demon Hunter är askul. Jag har jättesvårt att försvara mig i närstrid, dock, så min lösning på det är att alltid släpa med mig Kormac, tempelherren. Jag börjar bli lite trött på hans tjat vid det här laget, men när jag tar med mig någon annan blir det bara jobbigt i striderna.
Ibland undrar jag om inte barbar-strategin är helt rätt. Armor up, go kill it.
Läs även andra bloggares åsikter om Diablo 3, spel, första intryck, Blizzard
2012-06-05 at 10:15
Det där matchar mina erfarenheter rätt väl. Jag började med en Demon Hunter (manlig) – Amazonen var min favoritkaraktär i tvåan och den verkade matcha bäst – och tyckte den var helt okej kul att spela, men röstskådespeleriet är halvdant och storyn är… där, inte mer.
Sedan provade jag en kvinnlig Witch Doctor och det var smärtsamt. Inte bara dialogen utan även den där hukande stereotypa vilde-posen är otroligt jobbig. När jag började tröttna på hur otroligt dålig storyn var kunde jag med gott samvete klicka förbi alla dialoger och andra storyavsnitt och då blev det lite bättre.
Jag hade förväntat mig att sugas in och spela som en dåre i åtminstone ett par veckor, men så blev det inte. Dålig story, oengagerande spelarfigurer och polerat men inte så spännande gameplay gjorde att jag snabbt tröttnade. Nu spelar jag en stund någon gång i veckan, men vill jag ha actionröj går jag hellre till City of Heroes.