Recensionen publicerades första gången i speltidningen Fenix no 4 2007
“Wow!” tänkte jag när jag först fick höra talas om att Shadowrun skulle bli datorspel. Det verkar vara ett lämpligt rollspel att konvertera. Sedan spelade jag spelet.
Shadowrun känns i mångt och mycket som en mod. Utan singleplayer-läge är spelet haltande, och man känner inte att priset är riktigt berättigat. Förutsatt att man inte letar efter ett lite annorlunda first-person shooterspel. Men inte ens då funkar det till 100%. Jag tror man har lagt mer tid på att få det att fungera både på Xbox 360 och Windows Vista än att göra ett riktigt genomarbetat spel.
Den största missen är att man inte har valt att använda mer än ett ytligt avskrap av rollspelet Shadowrun. När jag tänker på hur man hade kunnat utnyttja varumärket så blir jag besviken på vad som har åstadkommits. Shadowrun som rollspel är ju i grund och botten ett utmärkt FPS. Säg de runners som INTE har råkat ut för eldstrider när de spelat? Man hade kunnat göra det lång mer personligt, långt mer intressant om man valt att inte enbart fokusera på just multiplayerstrid. Lägg ett schysst singleplayerläge ovanpå det här multiplayerläget och du hade haft ett riktigt bra spel. Hur kul hade det inte varit att köra korta co-op eller singleplayer-uppdrag med faktisk story och använda spelmekaniken som finns tillgänglig? Hur kul som helst!
Spelet som det ser ut då? Den största utmaningen i Shadowrun är att hitta en kombination av magi, teknologi, vapen och ras som passar ens egen spelstil. Och det är mycket nytt. Det finns en tutorial som man bör gå igenom för att överhuvudtaget ha en chans att spela online.
De spelmekaniska tilläggen som har mest inflytande över spelet i mitt tycke är teleport och glide. Teleport låter dig teleportera 8 m i vilken riktning som helst och det är oerhört nyttigt, speciellt om du som spelare måste hitta skydd. Glide används för att ta sig över stora ytor eller bara för att lyfta från marken och undvika att bli skjuten. Båda de här teknikerna tar lite tid att lära sig. Utöver dessa förmågor finns det otaliga magiska besvärjelser och teknologi man kan använda för att få en fördel framför andra spelare. Bland annat finns wired reflexes och smartlink, gamla godingar om man har spelat rollspelet Shadowrun. Nackdelen, eller kanske en balansfråga, är att man bara kan ha tre förmågor knutna till spelkontrollen. Vill man byta får man vara snabb.
Men det är inte bara teknologi och magi som är nytt. Man kan även välja raser. Det finns alver, dvärgar, troll och människor att välja mellan. Man kan väl utan att ljuga säga att FASA Studios och Microsoft Studios har valt att basera dem på rollspelsförlagorna. Troll är stora och klumpiga, men har bra rustning, Alver är snabba som vinden, men lite vekare, människor är något slags mellanting och dvärgar är lite mindre, lite långsammare, tar lite mer skada och kan utnyttja magi och teknologi på ett bra sätt. Inga nyheter för en inbiten shadowrunner med andra ord.
Grafik och ljud? Jodå, det är snyggt och har riktigt bra effekter både på vapen och magi. Fienderna splattar ut på ett högst tillfredsställande sätt när man skjuter dem i huvudet med prickskyttegeväret, och det mesta funkar hyfsat bra. MEN det finns bara en avatar för varje ras, och det är för lite. Man har heller inte lagt ner särskilt mycket tid på klätteranimationen som i princip bara är gånganimationen och det är väl lite väl slött, kan man tycka.
Det område där spelet mest liknar sin förlaga är faktiskt i menyernas grafiska design. Lite lustigt att det skall vara det området som knyter an mest till förlagan, men som sagt så handlar det ju om ett ytligt avskrap…
Ljudet är faktiskt det som är bäst i spelet. För de korta introduktionerna i tutorialuppdragen har man hittat röstskådespelare som talar både tydligt och väl. Musiken och effektljuden funkar också bra tillsammans med grafiken.
Domen? Tycker du om FPS och letar efter något nytt och häftigt utan att bry dig om singleplayer? Köp det. Älskar du allt vad Shadowrun heter? Låt spelet stå kvar på hyllan.
Läs även andra bloggares åsikter om Shadowrun, xbox360, spel, recension
Leave a Reply