Tag
Fenix
Den här posten är sjävförhärligande och narcissistisk, mest för att jag glömmer bort hur mycket jag medverkar i och hjälper folk att göra, för det mesta helt utan ersättning.
Jag brukar alltid bli lite lätt orolig så här i Fenixtider när ett nytt nummer släpps och jag allt som oftast måste läsa om mina bristande egenskaper som recensent här och var på nätet.
Recensionen publicerades ursprungligen i speltidningen Fenix nr 5, 2010.