Det dödande memet är 114 på listan och det 33:e äventyret jag skriver i 20.000-teckenprojektet. Det är gjort för Teknochock. Jag har slutat kategorisera och bara kräks ut allt jag har på bloggen. Så är det.
I samma ögonblick som MaryJane pluggade in, fattade hon att det var kört. Hennes kropp i stolen började skaka och konvulsera. Det finns ingen väg tillbaka. Hon var fast i cyberrymden. MaryJanes ärrade kropp i sin tur låg bredvid stolen där den skakade ett tag och krampaktigt utstötte “nuh bah neh meh, nuh bah neh meh” tills dess att den förstått att medvetandet inte fanns kvar längre, och drog ett sista andetag och dog.
Minx hittade kroppen en dag senare och tog det som fanns i papplådan. Ett par timmar senare var Minx också död, hennes medvetande någonstans i cyberrymden, och memet var på väg någonannanstans.
Ute i världen spred sig memet bland cyberjockeyserna i alarmerande fart, och det som en gång varit dem slocknade en efter en i det gigantiska informationsnätverket.
Någonstans i den virtuella verkligheten växer ett fält med blommor som sakta vajar och sjunger en klagosång mot den djupblå himlen. Minx och MaryJane står bredvid varandra, digitaliserade i evigheten.
Läs även andra bloggares åsikter om 20.000-teckenprojektet, Äventyr, Spel, rollspel, Teknochock, Det dödande memet
2011-10-16 at 16:11
Jag är förstås så partisk som man kan bli, men jag är också glad som ett troll. Det här är lätt det största som hänt mig som spelskapare. Hurra!
2011-10-16 at 17:50
Roligt att du blir glad. Alltid kul för mig att se hur mina äventyr tas emot.