Slutstriden är över och Ärkedemonen är tillintetgjord. Jag inbillar mig att Guaryn fick ett par månaders semester – och ett storslaget bröllop – efter striden i Denerim. Det gick oförskämt lätt som rogue, inte alls lika kämpigt som vare sig warrior eller mage. Det kanske beror på att jag var ranger eller att jag hade Arlathans pilbåge? Eller att jag sparade alla Andraste’s Arrows till ärkedemonen?

Ärkedemonen dog, som sig bör, men i processen tog jag livet av halva Redcliffes styrkor på torget och i alvghettot. Det var dessutom bara fem alver kvar på taket efter att jag hade dödat Ärkedemonen, men jag behövde aldrig sätta in dvärgarna eller magikerna.

Alistair och Guaryn gifte sig som sagt, men Alistair har redan varit “otrogen” med Morrigan. Med tanke på hur Guaryn flörtade med Zevran så är det kanske snarare ett öppet äktenskap? Inte för att jag bekymrar mig nämnvärt, men ändå.

Det jag gillar mest med slutstriden är ändå hur enkelt det är att bara meja ner darkspawn. Det är högar på högar med eländena och ändå är det som att sno godis från småbarn. I like it. BioWare vet hur man visar att en spelarperson har vuxit i styrka under spelets gång. Mest gillar jag ändå Arrow of Slaying. Poing – död. Guaryn har 40 i dexterity så jag kom upp i i genomsnitt 500 poäng per pil, beroende på motståndet. Jag var dessutom smart i alvghettot. Det är ju en grind som en stor jävla ogre står och bankar på. Jag lade fällor runt grinden och på den lilla bron, och klockade jätteogren med en av dem.

Men nu är slutstriden över, Morrigan är på smällen, Guaryn har lovat att fly med en qunari och Zevran är olyckligt kär i Guaryn som dessutom skall gifta sig och producera en arvinge till Fereldens tron. Såpopera.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,