De som känner mig vet att jag är för upphovsrätten* och för författares och illustratörers rätt att själva bestämma hur de vill sprida sitt material. Det betyder att jag tycker att det är okej att ge bort prylar utan att bry sig om upphovsrätt. Det betyder att jag stöder Creative Commons. Men det betyder också att jag stöder lagen om upphovsrätt, eftersom jag anser att om du som författare eller illustratör har lagt ner tid på att skapa ett verk så är det du och enbart du som bestämmer hur det skall spridas.

Anledningen till att jag skriver den här posten överhuvudtaget är för att Mikael Bergström och Erik Granström påpekade för mig att RiotMinds som nyligen lagt upp en hög med PDF:er på sin hemsida kanske inte har rättigheter till att sprida allt det materialet utan att kontakta illustratörer och skribenter för att få ett godkännande. På precis samma sätt betyder det att den hög med konventsscenarion jag har, som jag gärna skulle dela med mig av, får ligga kvar i pappersformat i min garderob tills dess att jag fått tag på upphovspersonerna och fått ett godkännande att sprida dessa verk vidare.

Jag tycker inte att det handlar om lagar i så hög utsträckning. Det handlar om respekt. Och det är därför jag har valt att radera alla de PDF:er som jag tankat hem ifrån RiotMinds. Det är klart att det svider i själen, särskilt när jag tänker på Kandra-kartan som jag inte längre har kvar och hade älskat att kunna skriva ut, men jag respekterar mina medkreatörers rätt till sitt eget arbete. Det är för mig viktigt att du som har skapat något har rätten att bestämma över hur det skall användas och spridas.

Vad betyder det här då? Att jag aldrig ger bort något gratis? Nej, absolut inte. Snarare tvärtom. I den mån jag kan har jag spridit mina egna konventsäventyr, jag ger bort alla de grejer jag skriver för 20.000-tecken under Creative Commons och jag har samma licens på den här bloggen. Men det finns undantag som till exempel nyckelringsrollspelet. Jag blev tillfrågad om jag inte kunde tänka mig att släppa även det som Creative Commons och svaret blev i det fallet “nej”. Varför? För att jag innerst inne gillar min idé och tanken på att jag är upphovsmakaren.

Jag fick lite kommentarer runt det om att jag i och med det hindrade att andra skrev äventyr eller kort till rollspelet men det stämmer ju inte. Du har fulla rättigheter att göra vad du vill med ditt exemplar av rollspelet, inklusive skriva äventyr, utan att jag kommer med upphovsrättsmaffian och knackar på din dörr. Du har till och med rätt att göra privata kopior på spelet, så det argumentet håller inte riktigt. Det jag tyckte mig avläsa i den diskussionen var dock en oresonlig rädsla för att jag med min hord av advokater (som jag inte har) skulle göra en raid hemma hos rollspelare för att kontrollera att ingen skrev egna äventyr eller ens spelade rollspelet, vilket för mig känns helt befängt. Om du har köpt ett verk har du ju rätt att använda det privat så som det är avsett att användas.

Om du bestämmer att du vill att ett av dina verk skall spridas fritt så respekterar jag det. Om någon annan bestämmer att ditt verk skall spridas fritt utan att prata med dig så tycker jag (och i viss mån lagen) att det är respektlöst. Sedan vet jag att det finns tillfällen när upphovsrätten är mer i vägen*** än den hjälper, men då bör energierna gå till att ändra lagen inte att bryta emot den.

Med det här sagt så skulle jag själv aldrig “gola” på någon som tankar ner prylar. Jag skulle inte ens säga upp bekantskapen. Det är upp till dig om du vill bryta, böja eller kringgå lagen. Men jag har tagit ett personligt beslut att följa lagen i den mån jag kan, därför ligger nu åtskilliga GB material i min papperskorg som jag igår natt tankade hem ifrån RiotMinds. Om jag skall tillägna mig material ifrån andra människor så skall de som gjort grejerna vara med på det. Hur du gör i sammanhanget är upp till dig.**
________________
* Tills dess att lagen ändras. Jag följer i så hög utsträckning jag kan Svea Rikes lagar och jag hade följt även en lagsituation med kortare eller längre upphovsrätt för det är bara sådan jag är. I den utsträckning jag kan kommer så klart ifrån att jag inte känner till varenda lag i hela Sverige. Kalla mig torr, moraltant, whatever. Det är sådan jag är.

** Jag inser att jag är något av en hycklare i sammanhanget eftersom jag inte anger vem som är upphovsrättsperson till de bilder jag har som bloggheaders. Det skall jag bli bättre på. Bums. Den bild som jag har lånat till dagens blogginlägg är tagen av Jonathunder och ligger här.

*** Som till exempel att den skapar en kunskapselit. De personer som har råd att betala $50 för en artikel som skrivits på ett visst ämne har så klart tillgång till kunskap som de som inte har råd att betala $50 för en artikel inte har. Det tycker jag är helt uppåt väggarna. Jag är priviligierad i det sammanhanget. Jag har råd att betala för min kunskap och har också gjort det vid ett flertal tillfällen. Där finns det definitivt mer att arbeta på.