Eftersom jag får mest trafik när jag skriver om hur ILLA spelvärlden, både den analoga och digitala, behandlar oss womyns så tänkte jag kontra med en post som INGEN kommer att läsa. Den om bra förebilder. Idén fick jag imorse av @RadioSpeltorsk på Twitter, som har lyft en skara kvinnliga datorspelsmusikkompositörer på ett föredömligt sätt.... Continue Reading →
Recensionsguidelines
Eftersom jag sitter med recensioner just precis nu, så tänkte jag bjuda på lite funderingar jag har runt detta fenomen. Den här guidelinen är avsedd att förse dig som recenserar brädspel, rollspel, kortspel och datorspel med en lista med frågor som kan vara användbara när du skriver din recension. Det finns ett antal olika områden... Continue Reading →
Oanade möjligheter
Jag funderade lite igår, efter att jag hade skrivit den här posten. Det jag funderade över är våra oanade möjligheter att med spel, genom spel, gå vart som helst, se vad som helst, göra vad som helst och ändå så är vi så fastlåsta i nutidens uppfattningar, samhällsnormer och socialisering. De här tankegångarna ledde mig... Continue Reading →
Spela på hemmaplan
Konsten att skapa spel och mekanik runt en stad eller by hör till stora delar till spel som The Sims, eller varför inte SimCity, medan mycket av övriga spelarpersoners liv spenderas på rymdskepp, i skogsläger och på värdshus. Ibland har inte ens spelarpersonen ett eget hem, utan luffar runt utan direkta mål. Frågan är om... Continue Reading →
Våldtäktskultur
TRIGGERVARNING! Den här bloggposten innehåller grafiska beskrivningar av våld mot kvinnor. Jag tar ett blad från Shakesville och skriver lite om något jag har funderat över ända sedan jag köpte Book of Erotic Fantasy och det är sex i spel. Smaka på det lite. Sex i spel. Det finns faktiskt ett par bra förebilder, de... Continue Reading →
Var finns min berättelse?
Den här bloggposten behandlar den andra saken jag reagerade över när jag satt på nördcafét på Tekniska Muséet (utöver det faktum att grabbarna strulade med tekniken. På tekniska! Hilarious!) var den besvikelse som Anna-Karin Linder uttryckte över att berättelserna aldrig var hennes. De handlar aldrig om OSS. De är riktade mot en manlig publik bestående... Continue Reading →