Idag har jag tagit första steget mot att bli mer praktisk på jobbet. Eftersom mina kära arbetskamrater, Hugo och Rånes, retades med mig, ägnade sig åt baksätesföreri (“dubbelklicka på katalogen… två snabba klick efter varandra”) och allmän odräglighet måste jag så klart hämnas. Jag hotade med handkräm i näsan men Hugo tyckte att jag skulle lägga upp Rånes på min blogg. Handkräm i näsan är kladdigt och opraktiskt och Rånes är lång, så istället bestämde jag mig för en mer subtil och långvarig hämnd.

Hugo och Rånes? Ni är numera historiska. Ni är de första medarbetare jag hänger ut på discordia.*

Där fick ni för dubbelklickandet.

För övrigt krävs det fyra personer att sätta igång vår GUI editor. En person som skall använda den, två personer som står bredvid och berättar vilka länkar/ kataloger/ scripts som skall öppnas och en person som sitter och småfnissar bakom. Utöver det krävs det också en IT-person som kan resetta passwords.

Nu återstår bara att lära sig använda härket.

Någon som känner till en bra pythontutorial? (Jag är allvarlig, btw.)
_________________________________________
* I sanningens namn är båda två himla goa och ett rent nöje att jobba med. Men säg inte det till dem.