Spöksonatenär 89 på listan och det 75:e äventyret jag skriver i 20.000-teckenprojektet. Äventyret är skrivet för GURPS Horror.

Vinden visslade utanför husknuten, ett ödsligt och övergivet ljud som bara förstärkte känslan av isolation och ensamhet i huset. Den gamla byggnaden suckade och satte sig ytterligare lite i vinden. Med blåsten följde kalla drag längst golvet som ett brev på posten. Marlings herrgård var ett vackert men förfallet hus och snart skulle det rivas. Det var bara ett par veckor kvar av dess existens, men det visste inte huset.

När byggarna kom för att montera ner det som fanns kvar började olyckorna ske. Män som föll handlöst ifrån taket, säkerhetslinor som släppte utan anledning, brutna ben i trapporna. En av byggarna trampade på en spik och utvecklade blodförgiftning på bara några timmar. Verktyg som gjorde uppror mot de som höll i dem, mat som skämdes övernatt och oändliga småskador i form av klämda fingrar, stukade fötter och fallande väggdekorationer. Byggföretaget bröt kontraktet med ägaren och Marlings herrgård stod där den alltid stått, lite tröttare, lite slitnare.