Det här inlägget är inte politiskt korrekt, det är skrivet i affekt och jag är trött och sliten efter att pappa gått bort. Kontext är viktigt.
Jag har under dagarna blivit utsatt för ännu en sådan där grej som gör att jag noga överväger hur jag i fortsättningen skall uttrycka mig när jag skriver recensioner, eller om jag ens skall fortsätta skriva. Det här är inget nytt. Jag får ofta höra hur värdelös jag är på att recensera och hur korkade mina åsikter om spel är, hur okunnig jag är etc etc.
Kritiken går ifrån att prata om hur intetsägande recensionerna är (“Jag eftersöker riktiga kritiker, inte personer som älskar rollspel och därför ger allt som heter rollspel automatiskt 10/20 och sedan höjer.”) till mina förutfattade meningar (“Att bedöma ett spel enligt hur det mäter sig mot recensentens vanföreställningar är ingen höjdare faktiskt”) till hur jag skall hålla mina åsikter för mig själv (” Låt oss slippa höra dina personliga åsikter i genusdebatten och håll dina tokfeministiska tankar om sexism för dig själv.”). Det här är inget nytt, det är inget som jag inte hört (ofta) förut, men det är påfrestande och det är tröttande att å ena sidan bli kritiserad för brist på åsikter till å andra sidan hålla mina åsikter för mig själv. Om jag släppte allt vad diplomati heter skulle recensionerna kanske bli roligare, men jag tror att påhoppen skulle bli fler. Det är bara när jag håller mig i mittenfållan som ingen kommenterar på recensionerna.
Min makt inom rollspelssverige har också diskuterats.
Du står trots allt för flerparten av recensionerna i landets enda rollspelstidning. Det ger dig väldigt mycket makt. Din åsikt syns liksom rätt mycket mer än de allra flesta andras i det här sammanhanget.
Något jag förvisso kan hålla med om, till en viss gräns. Men det gör mig också mycket utsatt för angrepp eftersom min åsikt syns. Ofta.
Tove och Anders är nöjda med mitt arbete och det är bara för deras skull jag fortsätter med mitt recenserande. Så länge de inte är missnöjda med det jag gör så tänker jag fortsätta hjälpa dem med deras tidning. Det är svårt att få (duktiga) recensenter till rollspel som har tid att gå igenom en 200+ sidors bok på en vecka eller mindre. Jag kan göra det. Jag läser snabbt och jag har en ingående förståelse för hur spelmekanik fungerar. Jag är inte ute efter att trycka ner någon. Jag är inte ute efter att censurera något. Jag är inte ute efter att förändra spelhobbyn när jag recenserar (vad jag gör på min fritid är en helt annan grej). Jag recenserar inte personer, jag recenserar produkter. Inget av det jag skriver är personligt. Jag känner inte de som ligger bakom rollspelen. Jag hyser dem ingen illvilja. Jag bedömer något de har gjort, inte vilka de är.
Jag tycker att det är viktigt att fatta att jag mår jävligt dåligt när diskussionerna handlar om mig och inte om arbetet. Jag tar gärna emot kritik – för mina recensioner. Jag är mindre intresserad av att veta vad jag borde göra och hur jag är. Det vet herrarna (för det är mest herrar) inte ett jävla skit om. Nästa gång det kliar i fingrarna att skriva om hur jag är så låt bli. Prata gärna om vad jag skrivit, det uppskattar jag bara. Det är svårt att lära sig annars. Men säg inte något om mina motivationer eller min person. Det vet du inte ett jävla skit om.
EDIT: Min motivation till att recensera spel för Tove och Anders kommer ifrån ett par olika områden. I rangordning.
1. Jag vill hjälpa mina bästa vänner med deras tidning.
2. Jag gillar att läsa regler och att upptäcka ny spelmekanik.
3. Jag samlar på spel och att recensera ger mig nya spel utan att jag behöver betala.
Jag har aldrig satt mig i den här positionen utav maktbegär eller en önskan att skriva ner någon. När jag får ett rollspel i handen blir jag uppriktigt glad och hoppas på att det här rollspelet skall vara något i hästväg, en knock out, ett fantastiskt bidrag till spelhobbyn. Jag har aldrig hoppats på att någon skall göra bort sig eller göra ett dåligt jobb så att jag kan såga dem.
2012-07-17 at 14:47
Sluta inte recensera för att det finns några mindre skarpa knivar där ute vi är många som uppskattar vad du gör. (Och lite femenism och genus är bara bra, finns för många rädda folk där ute som inte vill se att det finns könsroller och som är rädda för att ändra dem.”
2012-07-17 at 16:40
Vad göra? Världen är full av idioter som alltid kommer att hitta någon hög häst där de kan sitta och spy galla. Mitt tips? När du ser vartåt det barkar, tryck delete och ge dig själv en high five, för när du lyckas reta upp dom här hatarna så ska du påminna dig själv att det i sig är ett tecken på att du gör någonting rätt.
2012-07-17 at 17:18
Fortsätt skriva, Åsa! Du har unik kunskap och erfarenhet när det gäller att recensera rollspel. För varje påhopp finns det flerdubbelt fler som gillar det du gör och respekterar dina åsikter.
Vad gäller genusfrågan. Jag har en liten dotter hemma som gillar spel. Det är direkt plågsamt att upptäcka att många spel inte innehåller några karaktärer för henne att identifiera sig med. Så dina iaktagelser om (exempelvis) huruvida det finns kvinnliga figurer beskrivna och avbildade är viktig konsumentinformation!
2012-07-17 at 17:41
Det som gör mig ledsen i sammanhanget är att många av de som uttalar sig om mig som person är individer som jag har respekt för, vars åsikter inom andra områden jag värderar och som jag själv aldrig skulle uttala mig på det här viset om i skrift.
Det är inga idioter. Det är skärpta personer med tidvis riktigt goda insikter, som istället för att resonera runt innehåll bestämmer sig för att resonera runt person.
Det värsta jag har kallat någon av de här personerna är “tomte”. De kallar mig för allt möjligt varierande ifrån okunnig till rabiat. Det är många som har slutat recensera för Fenix just på grund av det här bemötandet, Tove och Anders har haft många fler personer att hjälpa dem och några utav dem har sagt “nej, nu slutar jag skriva på grund av det här bemötandet”.
Jag gnäller mest för att jag är trött och har ont i huvudet och tycker att det är jobbigt att kallas en person som “vill slå den feministiska pansarnäven ock (sic) krossa alla fria tankar och förvandla alla män till toffelhjältar”. Särskilt när jag helst skulle vilja se en möjlighet för alla att leva ut sina egna fantasier utan att känna sig ovälkomna av vare sig butiga muskelmän eller stortuttade våp, vilket naturligtvis innebär att för de som gillar stortuttade våp och butiga muskelmän så måste de valen också få finnas kvar.
2012-07-17 at 18:26
Eftersom det var jag som lyfte maktfrågan vill jag bara påpeka att jag inte alls menade att bidra till att göra dig mer utsatt. Jag tycker du har all rätt att skriva som du gör, och jag håller inte med något av de andra citat du ger i den här bloggposten. Inte heller avsåg jag att säga någonting om dina motiv till att recensera. Jag har aldrig hävdat att du eller någon annan recenserar av maktbegär.
Huruvida en person bör recensera så mycket i landets enda branschtidning är möjligtvis en ansvarsfråga för just landets enda branschtidning. Inte för dig, som bara ska vara nöjd med att du får förtroendet.
Jag tycker också att senaste Fenix bekräftar mitt maktresonemang, som du ju med viss reservation också håller med om. Fria ligan citerar omedelbart dig och märket »Fenix rekommenderar« i sin reklamtext om Svavelvinter, och författaren till Vid mörkrets slut gör fullständigt bort sig i ett utbrott av ilska. Inget av detta hade hänt om inte dina recensioner var viktiga i de här personernas ögon.
Jag tycker faktiskt att recensionerna kunde få vara lite bitskare och tuffare när du känner att det är påkallat – som du säger vore det roligt att läsa! Samtidigt är det precis som du säger att det skulle vara ännu jobbigare för dig.
Om du hade varit man hade du sluppit det allra mesta av det här, men manliga Fenixrecensenter har också blivit påhoppade, någon gång t.o.m. av en kvinnlig rollspelsförfattare. Det är trist, men kanske är ett visst mått av ilskna repliker ofrånkomligt för den som offentligt talar ärligt om hur de känner inför någon annans hjärtebarn. Någon del av ilskan i t.ex. Mörkret vid stigens slutrepliken kommer sig sannolikt av att vederbörande känner sig maktlös i jämförelse med recensenten.
2012-07-17 at 18:40
Jag vill mest kommentera och säga att jag uppskattar det arbete du gör, Åsa. Oavsett vad du kommer att tycka om mitt nästa spel =) Dina recensioner håller genomgående hög kvalitet.
(Om Mynona sedan väljer att tolka detta som smör och smicker från spelskapare till recensent så får den tolkningen stå för henom… =)
2012-07-17 at 18:50
@Michael Bergström: Grejen med makt är att man inte kan veta.
2012-07-17 at 21:14
Ifråga om makt är det väl snarare speltidningen Fenix som har avsevärt större makt, i det tidningen är _den enda_ speltidningen för rollspelsnischen. Därför blir det naturligt att spelskapare som fått ett positivt bemötande också använder speltidningen Fenix i sin marknadsföring. Det är inte konstigare än att, ptja – Electrolux använder Råd & Rön.
Men det är en metafråga. Det viktiga i sammanhanget är att en av rollspelssveriges mer objektiva recenscionsröster funderar på att tystna därför att somliga element aldrig lärt sig vad ordet “kritik” betyder – _eller_ inte kan ta kritik från en kvinna. Jag ska inte ta till onödiga överdrifter, men “Sarkesian” ekar någonstans i bakgrunden.
Snackar vi maktanalyser kanske vi ska börja just där – grabbarna grus-klubben online på Ett Visst Forum. Och sen gå vidare med att studera hegemonisk maskulinitet inom rollspelshobbyn i Sverige.
2012-07-17 at 21:47
Visst, Åsa får/skaffar sin makt i det här sammanhanget från bl.a. Fenix. Och absolut – jag tror alla inblandade önskar dels att det fanns fler branschtidningar, dels att Fenix kunde hitta fler recensenter.
Jag har inget behov av att älta detta, för det är så självklart. Men Åsa tog upp ett citat från mig på ett sätt som fick det att framstå som ytterligare ett exempel på hur hon är utsatt och ifrågasatt. Jag ville förklara att jag varken menade att utsätta henne för något eller ifrågasätta henne.
Den som vill fortsätta tro att Åsas *position* är irrelevant för hur hon bemöts kan ju alltid fortsätta med det. För min del tänker jag fortsätta tro att hon precis som många andra kvinnor får mer skit men också mer smicker och mer manliga beskyddartendenser på grund av sin position. Som jag ser det är detta en del av könsmönstret i vår kultur, och att påpeka det är inte ett försök att vara taskig mot någon.
2012-07-17 at 22:07
Förlåt Joakim, men som überboss på Rollspel.nu (alias Ett Visst Forum) blir jag lite trött på att folk förväxlar en handfull pappskallar med samtliga 6.000+ användare.
Kalla gärna pappskallarna för pappskallar, men håll oss andra utanför.
Särskilt som Rollspel.nu hyser betydligt fler användare som öppet står på Åsas sida, än som INTE gör det. Lejonparten säger förstås varken bu eller bä, men av dem som har en uttalad åsikt i frågan vågar jag påstå att de som håller med Åsa är i majoritet.
2012-07-17 at 22:21
När jag tänker efter är det kanske bäst att jag är övertydlig här: Med “precis som många andra kvinnor får mer skit men också mer smicker och mer manliga beskyddartendenser på grund av sin position”, menar jag alltså inte att skit vägs upp av smicker och beskydd, utan att alla tre är exempel på negativ särbehandling p.g.a. kön, *förstärkt* av att kvinnan ifråga råkar har en starkare position än andra kvinnor. Skitdelen är säkert också totalt dominerande i sammanhanget.
2012-07-17 at 23:04
Själv tänker jag nog fortsätta se det som rätt förolämpande att stöd förminskas till “beskyddartendenser”. Jag tror inte sådant sägs för att vara taskig mot någon, utan för att det finns ett behov av att rättfärdiga sin analys av situationen.
Men om det glädjer någon att avfärda försök att visa stöd till Åsa, go ahead. Jag mår inte särdeles dåligt av att enskilda individer fortsätter dras med vanföreställningar om sammanhang de inte tycks ha någon större koll på. Jag undrar dock om det verkligen är ett konstruktivt sätt att hantera det hela på, och frågar mig vad man tror att man kommer att uppnå.
2012-07-17 at 23:26
Hon har säkert välförtjänt stöd från jättemånga vettiga personer, det är jag helt övertygad om, och vill inte ta ifrån henne. Men är man recensent och snackar med dem man recenserar, … ja då är det väl svårt att komma från att den omständigheten ibland påverkar vad man får höra. Känns rätt basic för alla med nån form av journalistuppgift, inte bara recensenter.
Med den “vanföreställningen” tänker jag dra mig tillbaka.
2012-07-17 at 23:26
Jag vill också tydligt och offentligt här ställa mig bakom dig som recensent. Du har alltid genomtänkta kommentarer på spel, och jag har kommit att sätta stor tilltro till dina bedömningar. “Om Åsa gillar det, då är det verkligen kvalitet!” heter det i min hjärna.
Kritiken mot dig framstår för mig som totalt ogrundad.
Om du har stor “makt” när det kommer till att bestämma hur Spelsverige spenderar sina pengar så beror det ju enbart på att Spelsverige – med rätta – litar på riktigheten i dina bedömningar!
Och om du har en feministisk analys att bjuda på så är det ju en oerhörd tillgång i en tragiskt mansdominerad subkultur! Gubbsliskets envälde måste ju avskaffas *någon* jävla gång, så “fight the good fight” för tusan bövlar!
Så jag hoppas verkligen *helhjärtat* att du kan finna styrka att vifta bort nejsägarna och fortsätter skriva informativa, intressanta, välformulerade och rättvisa recensioner!
Trots att jag (såklart) tycker att du var åtminstone ett poäng för snål när du recenserade Sägen. 😉
2012-07-17 at 23:41
Vill poängtera att det inte enbart rör sig om personer som uttalat sig på forum, utan även kommentarer på bloggar, i kommentarstrådar, i mail, mess på twitter etc, etc.
Dessutom handlar det inte om personerna i sig utan om deras uttalanden. Jag fattar att man kan känna sig hotad, ledsen eller besviken om min bedömning inte överensstämmer med ens egen uppfattning, men det handlar inte om något personligt. Därför blir jag ledsen när mina meningsmotståndare – som har full rätt till sina åsikter – går till personangrepp. Särskilt när jag gärna hade diskuterat och utvecklat mitt resonemang om de bara hade frågat. För ett par år sedan försökte jag bemöta kritiken med katastrofala resultat för min självkänsla.
Just nu är jag dessutom extra känslig, så om jag har sårat någon ber jag om ursäkt. Jag vill uppriktigt ha en öppnare kommunikation men det är svårt när jag blir kallad mähä av vissa, rabiat av andra och idiot av en tredje.
Jag har svårt att ta mig tillbaka till en god debatt för jag är emotionellt påverkad av ett debattklimat som nu till stor del verkar har försvunnit, åtminstone på rollspel.nu. Så varje bakslag – som det som föranledde detta blogginlägget – gör att jag minns all skit som jag fått kastad på mig. Det är så klart inte meningen, och om jag ser på det nyktert är det onödigt att ta upp den här typen av angrepp även här, men just nu är jag trött, ledsen och sårbar. Som jag sade, inlägget skrevs i affekt.
2012-07-17 at 23:46
Det är i dagsläget näst intill omöjligt att verka som recensent i Sverige utan att veta vilka konstruktörerna är.
Det är också det som gör mig ledsen. Jag har inget utom respekt för de som håller rollspelshobbyn levande i Sverige.
2012-07-17 at 23:52
David – Det är inte jobbigt att bli bemött av den här typen av kommentarer en gång. Det är de konstanta ifrågasättandena som är jobbiga. Det är de som gör mig osäker på min förmåga, som jag för övrigt inte litar på ens när jag mår bra. Det är svårt att inte lyssna på “kritiken” oavsett hur ogrundad den är.
Jag är en udda fågel. Jag hör inte hemma i spelhobbyn. Det är något jag får bekräftat varje dag, vare sig det är på jobbet, på internetforum eller i bloggar. Det är en konstant nötningsprocess som jag aktivt motarbetar. Och ibland blossar det upp ännu tydligare, motståndet.
2012-07-18 at 00:08
Det är verkligen tråkigt att höra att du är utsatt för sådant här, och jag har full förståelse för att det är en hemsk nötning, speciellt i tider av personlig sorg.
Jag kan bara upprepa att jag personligen avfärdar all kritik mot dig som absurd och orättfärdig, och att jag verkligen uppskattar ditt arbete som recensent.
I egenskap av musiker som skriver egna låtar så har jag en del personlig erfarenhet av att behöva handskas med både personliga tvivel och dåliga recensioner (*no* pun intended), och jag kan bara ge dig rådet att lyssna på bekräftarna istället för på motståndarna.
Kör ditt rejs, gör din grej. Och vet att vi som troget och noggrant läser dina recensioner i tysthet och ser dem som den bästa konsumentinformation som över huvud taget finns tillgänglig inom spelhobbyn, vi är många.
2012-07-18 at 14:08
Åsa, du är antagligen en av de mest kompetenta och mångkunniga spelrecensenterna vi har i det här landet. Det tycker jag att du borde ta till dig mer, när det stormar. De som påstår att du är inkompetent har objektivt fel. De som stör sig över de fokus du har i dina begränsade (avsett teckenmängd) recensioner får tycka det hur mycket de vill – det är ingen fråga om rätt eller fel. Snarare om hyfs eller gott uppförande. Jag tycker att dina recensioner alltid är läsvärda, spetsfundiga och jag tycker att det är bra att du envist fortsätter att nöta på det som är ömma punkter i rollspelen.
Hos mig själv och de i min krets av rollspelsmakare så finns numera “Åsa-testet” som ett kriterie när vi bedömer rollspel och -koncept. Just för att reflektera hur män/kvinnor gestaltas. Se det som en hyllning. Det är så det är tänkt.