Förutom att vara ett av Games Workshops mest legendomspunna brädspel är Space Hulk numera också ett troget översatt iOS-spel.

Space Hulk är ett av de där spelen som anbringar tunga suckar och iPad-risker. Förutom att vara legendomspunnet är det också ett av de svåraste spelen jag känner till, åtminstone om en råkar vara Space Marine.

“Brothers, vengeance shall be ours” proklamerar en Mycket Manlig™ röst, men det vetefan om det blir så mycket hämnd för min del. Jag lyckas svika kejsaren rätt ofta, enligt samma Manliga™ röst.

Backstoryn är som följer – Kejsaren har skickat ut en trupp Blood Angels Space Marines (även de Mycket Manliga Män™) för att ta reda på vad som hänt i en så kallad space hulk, ett gammalt övergivet rymdskepp vid namn Sin of Damnation*. När Space Marine-truppen landar är det dags att utföra specifika uppdrag i denna dödsfälla. Jag får winning conditions inför varje uppdrag och sedan, efter att jag har placerat ut mina Space Marines – är det dags att träffa Genestealers**. Många Genestealers.

Det är här i svårigheten ligger. Space Marines är överlägsna om Genestealers och Space Marines möts på lika villkor, men i Space Hulk är det inte så enkelt. Antalet Genestealers är överväldigande. Mina Space Marines måste ha tur hela tiden, medan en Genestealer bara behöver slå bra en gång.

“You have failed the Emperor” har blivit lika irriterande för mig som Saren-temat i Mass Effect när jag spelar på Hardcoresvårighet.

Det betyder dock inte att Space Hulk är ett dåligt spel. Det är fortfarande ett väldigt fint spel med förvånansvärt mycket djup. Det handlar ju egentligen bara om att knata runt i korridorer och skjuta på mångarmade tyranid-tomtar som inte har vett nog att dö.

Min kärlek till trots har jag inte kommit särskilt långt i spelet och det beror som sagt var på svårighetsgraden som ligger någonstans runt “infernalisk” till och med på vad spelutvecklarna kallar “normal”. Men för mig är det så det skall vara när det handlar om just Space Hulk. Utan en djävulskt svår bana är det inte Space Hulk. Inte utan bolter jams heller.

Samtidigt klarar jag inte av att spela mer än ett uppdrag åt gången för jag blir så irriterad över att det inte bara är att blåsa igenom spelet på ett sätt som jag är van vid. Go figure. I en spelkultur som är baserad på snabba belöningar känns Space Hulk mer än old school. Det kräver eftertanke och problemlösning. Jag gillar det skarpt, men jag har en känsla att det inte är till för alla.
_________________
* Hela grejen med Games Workshops Warhammer 40K-universum är att det är pompöst, Mycket Manligt™ och übermacho. Och shoulderpadsen. Icke att förglömma.
** Jeansförsäljare, enligt en arbetskamrat som är lika tokig i strategispel som jag. Om inte tokigare.