Idag började jag om med Dragon Age: Origins, en human noble som heter Guaryn, som jag skall följa genom Origins och Awakening och använda som bas för Dragon Age II. Guaryn är Rogue och skall bli bågskytt.

Hon är en glädjeälskande och lite uppstudsig kvinna, åtminstone tills dess att hennes far dör för Arl Howes hand. Sweet Dairren som jag inte vanligtvis brukar ta åkte med i min Origins-saga, och jag flörtade till och med med Duncan, fast han var inte så road av flörten.

Första dagen tog jag mig så långt som strax efter Lothering, mest för att det tar sådan evinnerlig tid att dra igenom inledningen om jag vill ha alla codexar, och det vill jag så klart, men jag tror ändå att jag har missat ett par. Alistair är lika älskvärd som en hundvalp och jag har redan inlett något slags förhållande med honom, men har inte bestämt mig för om det blir honom eller Zevran i slutändan.

I Lothering befriade jag Sten, gjorde fällor (en skill jag måste försöka bli bättre på att utnyttja), samt bryggde lite gift, dödade björnar och banditer. Morrigan litar inte på mig, och Leliana höll på att inte följa med alls, eftersom jag ville testa att säga nej till henne inne på värdshuset.

Jag har märkt att det är intressant att spela Originsbiten av inledningen, men allt mellan Ostagar och Lothering är dödstrist, förmodligen för att jag har spelat det snart tio gånger. Inte ens med ett par månaders frånvaro blir det särskilt givande.

Nåväl. Jag lämnar Guaryn, hennes hund Bob, Alistair, Morrigan, Sten och Leliana i lägret på väg mot Redcliffe, som blir nästa anhalt. Jag längtar redan efter Awakening, men min OCD gör att jag vill spela det här först.

Intressant?