Jag läser Border House då och då, och blir ibland glad, ibland ledsen. Via Border House – som har en mycket intressant recension av StarCraft 2 bland sina poster, jag återkommer till det, så hittar jag The Hathor Legacy, och en post om sexuella trakasserier i en tråd som startats i jakten på att skapa en klan för kvinnliga spelare. Det som gör mig deprimerad i den här tråden är att det första svaret på hennes inlägg är “visa bild”. Hur många självutnämnda tjejer därute har inte råkat ut för det? Jag känner inte många. Trots mitt sparsamma forumsbevistande har även jag fått det obligatoriska “pics”-kravet ställt på mig, trots att det var ett forum där jag kände de flesta spelarna via in-game chatt och vi kom ganska bra överens.

Förutsägbart nog går grabbarna ganska omedelbart in på att det är fult av den här tjejen att vilja starta en egen klan med bara tjejer i. Det är att neka grabbarna sina privilegier att spela. Jag menar, de flesta manliga klaner låter ju tjejerna vara med, eller? Eller? Självklart dyker också det typiska “killarna mot tjejerna”-svaret upp i den i övrigt otroligt deprimerande tråden…

“Then someone suggests there should be a battle of male and female clans, and the response is: “When the girls lose the guys should say “rape”.”

Har jag nämnt det där med våldtäktskultur?

Att begränsa männens privilegier i den här situationen är att begränsa deras tillgång på något område, och det är en mänsklig egenskap att vilja ha det man inte kan få. Det kanske är därför separatistiska aktiviteter, som en klan för enbart tjejer, väcker sådan illvilja bland de här killarna. De “får” ju inte vara med, i alla fall inte på samma villkor som tjejerna. Men hallå grabbar… vänd på det. Hur kul är det egentligen för den där tjejen att vara med i en klan med enbart killar, eller tjejer som inte vågar komma ut som tjejer på grund av klimatet online.

Det är kanske därför det mest välmenande rådet tjejer får när de spelar/ postar/ pratar på gamingforum på internet är följande: berätta inte att du är tjej.

Berätta inte att du är tjej, eftersom det ger upphov till samma reaktioner, om och om och om igen. En tjej som spelar är bara en uppmärksamhetshora. Hon vill bli beundrad för att hon är snygg, eller hur? Hon vill få grejer av sina manliga medspelare eftersom hon inte kan spela egentligen och hon hänger ju bara där eftersom hon vill ha en pojkvän, eller hänger med sin nuvarande pojkvän, eller hur? Eller hur?

Utanförskapet, som grundas med en rejäl portion “othering”, det vill säga att beteckna tjejer som utanför, åtskilda, särskilda gör sitt till för att skapa den här attityden.

Nu kommer vi till det tråkiga i sammanhanget. StarCraft är mitt absoluta favoritspel. Jag spelar det minst en gång om året. Jag har köpt StarCraft 2 och spelar det, av och till, och älskar det av så många olika skäl att jag inte vill se hur sexistiskt och klyschigt det är. Det krävdes en post på Border House och en på Rock, Paper, Shotgun för att få upp ögonen på mig, men deras analys är helt korrekt. StarCraft 2 är rasistiskt, sexistiskt och ganska deprimerande ur en storysynvinkel. Jag var något förblindad av hillbillyrocken som spelar i Raynors supahak, men det gör inte att den här slutsatsen blir mindre sann:

…while the only two female characters with significant speaking-roles are a helpless scientist who immediately falls for Raynor, and his ex-lover Kerrigan, who’s been turned into the queen of all chitinous evil, but still manages to show off her shapely bottom at all times. Oh, you can also factor in that the medics are all (helpless) women if you want. The age-old nurse stereotype, clad in power armour.

Nämnde jag att den enda snubben som är svart är en voodoorastafarian med dubiösa motiv? Inte? Den enda snubben som är svart är en voodoorastafarian med dubiösa motiv.

Att det krävs inte en, men två bloggposter för mig att se hur det egentligen ligger till betyder inte att jag har blivit hjärntvättad av feminister. Snarare är det den något blinda gamerkulturen som får mig att acceptera det mesta utan att reagera, om jag bara älskar spelet nog. Och jag älskar spelet, men det betyder inte att jag förlåter utvecklarna vad som helst, i alla fall inte utan reflektion.

Min poäng är att ett sexistiskt och rasistiskt spel får den onlinekultur det förtjänar. Jag tror inte att StarCraft-forumen ser ut som de gör av en slump. Jag tror att den kultur spelen ger oss tillåtelse att bete oss på det viset, genom att föregå med… kanske inte gott, men exempel.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,